Nu närmar sig Valideringskonferensen 2022.
Vi pratade med Hans Almgren, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), för att höra lite mer om vad han, Björn Flintberg, projektledare Livslångt lärande Forskningsinstitutet Rise och Thomas Nylund, senior strateg och rådgivare VafabMiljö samt kvalitetssäkrare branschvalidering Sobona, kommer att prata om under passet Mikromeriter och projektet Kompetenspass.
Vad händer inom valideringsfrågan hos er på MYH?
– Det händer mycket! Den 24 oktober öppnade ansökningsomgången för 2023 års statsbidrag för branschvalidering och kvalifikationer. Syftet med bidraget är att främja kompetensförsörjning och kompetensutveckling genom förbättrad tillgång till validering i arbetslivet. Statsbidraget kan sökas av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och av organisationer som är gemensamma för arbetsgivare och arbetstagare, till exempel nationella yrkesnämnder.
Hans berättar vidare att i somras lanserade myndigheten Branschvalideringskartan, en interaktiv karta som visar i vilka regioner de olika valideringsmodellerna finns tillgängliga. Sedan går YH-flex försöksverksamhet in i sitt slutskede. Det ska slutredovisas i början av nästa år till RK.
– Det pågår just nu planering för att implementera modellen för hela YH och det är ett intressant resultat så långt, säger Hans.
MYH samarbetar med Tillväxtverket kring regeringens satsning/utlysning till regionerna för att de ska kunna bygga hållbara strukturer för validering i sina respektive regioner 2022–2024.
– 20 av 21 regioner har sökt medel motsvarande 34 miljoner och besked om tilldelning kommer i månadsskiftet oktober-november. Det framåtsyftande arbetet i regionerna bygger på de handlingsplaner som samtliga regioner tagit fram i utvecklingsprojektet Valideringslyft. Valideringslyft ska slutredovisas i början av nästa år, berättar Hans.
Valideringsgruppen inom myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande som nu består av totalt 8 myndigheter varav 4 sitter med i valideringsgruppen genomför två regionala pilotkonferenser under hösten.
– Tanken med dessa konferenser är att se på vilka sätt ansvariga myndigheter kan stödja arbetet med utveckling av validering på regional nivå de kommande två åren. De myndigheter som ingår i valideringsgruppen är Arbetsförmedlingen, Skolverket, Tillväxtverket och MYH, säger Hans och fortsätter:
– En årlig uppföljningsrapporten om resultaten inom valideringsområdet 2021 har tagits fram inom valideringsgruppen.
Missa inte att anmäla er till Valideringskonferensen. Sista anmälningsdagen är den 4 november.
I ert pass på Valideringskonferensen kommer ni prata om mikromeriter och projektet Kompetenspasset, berätta mer vad är det för något?
– Det livslånga lärandet sker i ökad utsträckning genom korta och skräddarsydda kompetensutvecklingsinsatser som erbjuds av en mängd aktörer. I takt med att allt större satsningar för livslångt lärande för yrkesverksamma blir det allt viktigare att de kan dokumenteras i en sammanhållen helhet. Genom så kallade mikromeriter kan en individs lärande efter sådana kurser dokumenteras och erkännas och EU-kommissionen har nyligen föreslagit ett nytt initiativ för att stödja kvalitet, insyn och användning av mikromeriter i hela EU, berättar Hans och fortsätter:
– Detta kommer att ske genom att minimikrav på kvalitet och öppenhet utvecklas. Avsikten är att det ska bygga upp förtroendet för mikromeriterna och underlätta deras överförbarhet och erkännande i hela EU. Dessutom avser kommissionen att i dialog med nationella kvalifikationsmyndigheter undersöka möjligheten till införande av mikromeriter i referensramarna för kvalifikationer, för Sveriges del SeQF, samt göra det lättare för enskilda att via Europass spara och visa upp förvärvade mikromeriter i form av digitala meriter för arbetsgivare.
Kompetenspasset finansieras via Vinnova och där samverkar RISE, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för Yrkeshögskolan och UHR i ett projekt som undersöker vad som är eller skulle kunna kvalificeras som mikromeriter i Sverige.
– Projektet syftar till att utveckla modeller för att dokumentera och kvalitetssäkra läranderesultat efter kortare utbildningar eller validering som inte leder till en kvalifikation, men som är påbyggnadsbara och överföringsbara och ägs av individen. Projektet ska ta fram en pilot som i förlängningen ska kunna utvecklas till en nationell modell för digitaliserad dokumentation av lärande kopplat till, och kompatibelt med EU:s arbete på området, och som kan samexistera med befintliga dokumentationsmodeller för formella betyg och databaser. Projektet syftar även till att bidra till en digital infrastruktur för att stödja livslångt lärande. Arbetet sker parallellt med motsvarande kartläggning och pilotprojekt inom EU och EU:s arbete med att utveckla Europass och digitala meriter.
Vad hoppas du att man som deltagare på Valideringskonferensen får med sig efter lyssnat på ditt pass?
– Inspiration för att i den egna organisationen fundera vidare på möjliga vägar att validera kunskap, ansöka om att få kvalifikationer nivåplacerade och att undersöka om mikromeriter kan vara vägar framåt för att dokumentera och kvalitetssäkra lärandet som sker inom den egna organisationen avslutar Hans.
Valideringskonferensen vänder sig till alla som är intresserade av validering, oavsett om du arbetar inom utbildnings- eller arbetsmarknadsområdet. Den 9 november får du ta del av olika perspektiv utifrån individ- och arbetsgivarperspektiv på livslångt lärande samt kompetensutveckling och omställning.