Trots att 1,8 miljoner av den arbetsföra befolkningen i Sverige kommer ha utrikes bakgrund inom ett decennium, påverkas fortfarande chanserna till ett jobb negativt av faktorer som etnicitet, dialekt, icke-svenskklingande namn och trostillhörighet.
Det visar en ny rapport från Järvaveckan Research och PwC Sverige.
En femtedel av de tillfrågade företagsledarna uppger att de tror att de påverkas negativt av Mellanöstern-klingande namn vid en anställningsintervju. En tredjedel av företagsledarna svarar att muslimsk tro kan ge ett negativt intryck, och hälften svarar att religiösa och kulturella kläder har samma effekt. Dessutom svarar ungefär två femtedelar att de tror att förortsdialekt skulle påverka deras intryck av en kandidat negativt, en siffra som dessutom ökat från föregående år.
Sofia Götmar-Blomstedt, vd PwC Sverige
– I en tid då mångfaldsarbete och inkludering ifrågasätts på den internationella arenan, blir det allt viktigare att skapa rekryteringsprocesser som är rättvisa och oberoende av utseende, kultur och bakgrund. Om näringslivet inte aktivt arbetar för att säkerställa att kompetens är den enda avgörande faktorn vid anställningar riskerar vi att se en arbetsmarknad där strukturella hinder fortsätter att begränsa människors möjligheter och hindra samhället från att dra nytta av allas kompetens, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Stiftelsen Järvaveckan.
Konflikt mellan ökad mångfald och rekrytering utifrån meriter
Rapporten visar även att det finns en utbredd uppfattning bland företagsledare att kandidater som skulle öka mångfalden generellt saknar de kompetenser som företaget efterfrågar, 37 procent av företagsledare på de större företagen anger detta som en av de främsta utmaningarna för att öka mångfalden. Dessutom anger hälften av företagsledarna att de upplever en konflikt mellan ett fokus på att öka specifikt etnisk mångfald och att rekrytera utifrån meriter, en ökning från en tredjedel föregående år.
Företagsledningen bär huvudansvaret
Fyra av tio företagsledare i undersökningen anser att integrationsansvaret ligger på näringslivet, och nästan hälften menar att ledningen bör bära huvudansvaret för mångfalds- och inkluderingsarbetet på företaget. Samtidigt är det positivt att en tredjedel av respondenterna betonar vikten av att varje medarbetare har ett personligt ansvar för att främja en inkluderande arbetsmiljö.
– Resultatet i rapporten understryker vikten av att adressera såväl kompetensgapet som fördomar i rekryteringsprocesser för att verkligen kunna främja en inkluderande och mångfaldig arbetsmiljö i det svenska näringslivet. Det är uppenbart att det finns en stark vilja att ta ansvar, men för att överkomma dessa hinder krävs en samlad insats från både näringsliv och politiker, säger Sofia Götmar-Blomstedt, vd PwC Sverige.
En majoritet positiva till språkutbildningar
Det finns en stark efterfrågan på politiskt stöd för att underlätta integrationen på arbetsmarknaden. 72 procent av företagsledarna anser att det behövs politisk stöd för språkutbildningar för anställda som inte kan svenska. Dessutom efterfrågar en majoritet ekonomiskt stöd, som lägre arbetsgivaravgifter för att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.
