Vad händer med människor som arbetar i en ständigt pågående förändringsprocess?
När digitala verktyg och nya spelregler hela tiden kräver nya kompetenser och nya arbetsmetoder.
– Jag har studerat professioner inom kommunikation och fordonsutveckling som båda präglas av digital omställning, Charlotte Arghavan Shahlaei, ny doktor i Informatik vid Högskolan Väst.
Mediavärlden och fordonsindustrin är två branscher där omställningen till digitala tekniker inneburit stora förändringar i arbetssätt och kompetenser. När samhällsdebatten om digitaliseringens effekter tog fart i Sverige omkring 2015, fick Charlotte idén att undersöka hur yrkesverksamma påverkas av ständiga förändringar och nya krav på jobbet.
Charlotte Arghavan Shahlaei
– Jag upptäckte att detta var outforskade och viktiga frågor. Andra forskare har fokuserat mer på digitaliseringens möjligheter att skapa nya affärsmodeller och effektivitet. Inom yrken där digitaliseringen tagit fart såg jag också tydliga tecken på växande frustration över att försöka hänga med i de snabbt förändrade arbetsförhållandena, berättar Charlotte.
Ny form av lärande
En bransch som ligger i frontlinjen för digital omställning är fordonsindustrin. Ingenjörer som utvecklar framtidens bilar arbetar mer med mjukvaruutveckling än tidigare och ofta i nära samarbete med externa utvecklare som också har intresse av att utveckla egna produkter.
När bilarna har en allt större andel digital teknik blir det samtidigt möjligt att löpande förbättra mjukvaran för mobilitetstjänsterna. Det innebär att bilarna aldrig är färdigutvecklade utan kan uppdateras med korta intervall. Ingenjörerna växlar mellan olika projektsamarbeten där arbetsprocesser och förutsättningar ser olika ut. De måste snabbt sätta sig in i nya uppgifter och använda nya arbetssätt.
– Det är stor kontrast mellan att hantera dessa ständigt förändrade arbetsprocesser och hur vi människor är vana att lära oss. När omfattningen och nivån på innovations- och utvecklingsarbetet ökar, finns det inte länge någon ”bästa praxis” eller etablerade lösningar att gå på.
Kräver tid för reflektion
Charlotte påpekar att lärprocessen kompliceras av att man ständigt bildar nya teamkonstellationer och att tiden för reflektion över nyvunna kunskaper och erfarenheter inte är tillräcklig.
– Det innebär också utmaningar i kommunikationen mellan medarbetarna, och mellan företagsledningen och medarbetarna.
Hennes forskning bygger på flera år av fältstudier och intervjuer bland medarbetare och chefer, bland annat på NEVS i Trollhättan som utvecklar teknik för självkörande bilar. Arbetet har gett henne insikter om hur människor klarar att hantera den snabba förändringstakten och hur deras kompetens påverkas av den digitala omställningen.
Förändring är det nya normala
– Min avhandling presenterar inga färdiga lösningar. Men slutsatserna kan ge inspiration och tips till medarbetare och företagsledning om hur de kan hantera utmaningarna.
– Det sägs ofta att man behöver vara flexibel för att kunna möta förändringar. Men i praktiken innebär det stora utmaningar. För att bygga bra strategier som stödjer arbetsprestationer och ger medarbetarna möjligheter till lärande, krävs att man avsätter tillräckligt med tid för reflektion, diskussion och utbyte av idéer. Den tiden finns inte när både ingenjörerna och deras chefer ägnar mest tid åt att möta ökade krav i utvecklingsprojekten.
Vilka egenskaper är viktiga?
Digital teknik och ständiga förändringar av produkter och tjänster kommer att bli allt vanligare i många yrken och branscher. Så vad krävs av människor som vill arbeta i en digitaliserad arbetsmiljö? Vilken kompetens och vilka egenskaper ska arbetsgivare leta efter vid rekrytering?
– Förutom relevant utbildning är det viktigt att medarbetare har en stark drivkraft att lära sig nytt och har en positiv attityd till förändringar. För arbetsgivare som vill vara attraktiva på arbetsmarknaden gäller det att skapa konkreta planer för medarbetarnas kompetensutveckling. Det vill säga planer som fungerar när arbetsförhållanden förändras snabbt och kontinuerligt.
Charlottes forskning knyter samman forskningsområdena arbetsintegrerat lärande och informatik och har genomförts inom forskningsmiljön Primus.
– Eftersom Högskolan Väst är ledande inom forskning i arbetsintegrerat lärande var det naturligt att genomföra doktorandstudierna här. Min plan är att fortsätta driva forskning inom informatik i nära samverkan med industrin.
