Att spara på tolkning – en dyr affär för samhället

Tänk dig en person som står redo att ta sitt första steg mot självförsörjning – att söka jobb, delta i en utbildning eller få stöd från socialtjänsten.

Förslaget om att införa avgifter för tolktjänster riskerar att stoppa många redan där.

För de som arbetar med integration och arbetsmarknadsinsatser är budskapet tydligt: detta är ett hinder som kan få långtgående konsekvenser.

Ett av de främsta skälen till förslaget är att spara pengar. Men en undersökning från DigitalTolk visar att den besparing som görs på tolktjänster kan leda till ökade kostnader inom andra delar av samhället. När människor inte får rätt stöd i tid, kan det resultera i högre utgifter för långvarigt försörjningsstöd, arbetslöshet och ökad administration för myndigheter.

Eftersom förslaget inte omfattar vårdsektorn eller rättsväsendet, är det endast en mindre del av samhällets totala tolkkostnader som kan ‘sparas’. Samtidigt drabbas skola, äldreomsorg, socialförvaltning och andra kritiska verksamheter – basen i vår samhällsservice. Det selektiva tillvägagångssättet sänder en signal om att kommunala verksamheter är mindre viktiga och riskerar att underminera deras roll i integration och social rörlighet.

Socialtjänstens varning: ”Det skulle bli kaos”

Socialsekreterare som arbetar med barn och unga ser redan nu hur svårt det kan vara att nå ut till utsatta familjer. Om tolkavgifter införs befarar många att ännu fler kommer att avstå från kontakten med socialtjänsten – något som i slutändan drabbar barn i utsatta situationer.

”Vi måste ge och inhämta information och kunna kommunicera kring de beslut vi fattar. Om vi inte har möjlighet till tolk blir det rättsosäkert – föräldrar får inte den information de har rätt till, och i slutändan drabbar det barnen,” säger Maria Röhrfors, socialsekreterare på barn- och ungdomsenheten i Stockholms stad.

Att införa tolkavgifter skulle innebära en betydande administrativ börda för socialsekreterare och andra myndigheter.

– *”*Ska vi börja diskutera om vem som ska betala tolken i akuta situationer? Det är orimligt. Om vi exempelvis har omhändertagit någons barn, och vi måste förklara varför, ska visamtidigt fakturera personen för tolktjänsten? Det skapar en oerhört konstigsituation. Det skulle bli kaos.

Många verksamheter som arbetar med integration och arbetsmarknadsfrågor vittnar om samma problem.

– ”Det här förslaget är inte bara ett hot mot integrationen – det är ett hot mot hela samhället. Vi skulle tvingas säga nej till 80 % av de som söker vår hjälp,” berättar en projektledare för en integrationsorganisation i Västra Götaland.

Undersökning: 85 % av verksamheterna varnar för allvarliga konsekvenser

För att förstå hur tolkavgifter kan påverka verksamheter som arbetar med arbetsmarknadsinsatser, socialtjänst och integration genomförde DigitalTolk en undersökning under januari–februari 2025. Totalt deltog 53 verksamheter från olika kommuner i landet. Resultaten är entydiga:

• 80 % uppger att deras verksamhet inte skulle gå att genomföra på ett effektivt och rättsäkert sätt.
• 85 % varnar för att fler skulle avstå från att söka stöd, vilket ökar risken för arbetslöshet och utanförskap.
• Majoriteten ser en ökad administrativ börda och fler missförstånd vid myndighetskontakt.

De långsiktiga konsekvenserna kan bli både socialt och ekonomiskt allvarliga.

– ”Det här handlar inte bara om en språkfråga. Om färre personer kan ta del av utbildning och arbetsmarknadsinsatser, leder det till högre arbetslöshet och större försörjningskostnader för staten. Vi riskerar att låsa in människor i permanent utanförskap,” varnar en verksamhetschef i Stockholm.

– ”Många av våra deltagare är redan i en utsatt situation. Om de dessutom måste betala för tolk, kommer de helt enkelt att avstå från att söka hjälp. Det är ett direkt hot mot deras framtid,” uttrycker en arbetsmarknadshandläggare i Skåne.

AI som en möjlig lösning – men ännu inte en etablerad standard

AI-baserade tolktjänster utvecklas snabbt och kan i vissa sammanhang vara ett alternativ till traditionella tolkar. Men i dagsläget används de inte inom socialtjänsten. Maria Röhrfors menar att riktlinjerna styr valet av tolkar:

– ”Vi har inte testat någon liknande tjänst. Vi har upphandlade tolktjänster med utbildade tolkar, för att det ska säkra rättssäkerheten. Vi måste vara säkra på att det vi säger blir rätt. Om det fanns en AI-tjänst att utvärdera så skulle det säkert vara ett alternativ, men i dagsläget vi har inte tillgång till någon sådan tjänst. En sådan tjänst skulle behöva utvärderas och köpas in på central nivå.”

Undersökningen visar att 20 procent av de tillfrågade anser att deras ärenden möjligen hade kunnat hanteras utan en tolk. Detta väcker frågan om huruvida AI-tolkning, åtminstone i vissa specifika lägen, kan utgöra ett alternativ – förutsatt att tekniken utvecklas tillräckligt säker och blir mer tillgänglig.

”DigitalTolk startades för att ingen ska falla mellan stolarna”

Leyla Sarac, medgrundare av DigitalTolk, ser tolkavgifter som ett stort steg i fel riktning.

– ”DigitalTolk föddes ur ett akut behov – vi såg hur människor föll mellan stolarna för att de inte kunde göra sin röst hörd, och vilken utmaning myndigheterna stod inför. Vi kunde inte blunda för det.”

Hon är oroad över att tolkavgifter kan få långtgående konsekvenser för samhället.

– ”Att införa tolkavgifter skulle inte bara stoppa människor från att söka hjälp – det skulle rycka undan deras chans till en framtid. Vi pratar om människor som redan kämpar, som försöker skapa ett nytt liv, hitta ett jobb och skydda sina barn. Ska vi verkligen göra det svårare för dem?”

– ”Jag tror på ett samhälle där vi lyfter varandra, inte drar undan mattan för dem som redan står ostadigt. Att förstå och bli förstådd är en mänsklig rättighet. Språk ska aldrig vara en lyx – det ska vara en självklarhet.”

Sammanfattning: En dyr besparing

Tolkavgifter framställs som en besparingsåtgärd, men risken är att de blir raka motsatsen. Att neka människor tillgång till språkligt stöd i förebyggande insatser kan öka kostnaderna inom andra samhällsområden – från arbetslöshet till socialt stöd och rättsprocesser, utöver att det ökar tiden anställd personal behöver för att hantera varje ärende, vilket innebär en effektivitesförlust i viktiga offentliga processer.

– ”Vi arbetar redan under hög press. Att lägga till en ny administrativ börda och samtidigt riskera att klienter inte får det stöd de behöver är helt orimligt. Det här är en förändring som kommer att kosta samhället långt mer än den sparar,” avslutar Maria Röhrfors.

Undersökningens metod och genomförande

Undersökningen visar att 85 % av verksamheterna inom arbetsmarknadsinsatser, socialtjänst och integration skulle få svårt att bedriva sitt arbete om tolkavgifter införs. Avgifterna riskerar att försvåra vägen till självförsörjning, försämra rättssäkerheten och leda till ökade samhällskostnader genom administrativt merarbete, missförstånd och minskad tillgång till stödinsatser.

För att kartlägga effekterna genomförde DigitalTolk en undersökning under januari–februari 2025. Enkäten riktades till yrkesverksamma som dagligen använder tolktjänster, såsom arbetsmarknadshandläggare, socialsekreterare och verksamhetschefer. 53 verksamheter från olika delar av landet deltog, vilket ger en bred och representativ bild av konsekvenserna för samhällskritiska verksamheter.

Undersökningen fokuserade på:

• Användningen av tolktjänster i det dagliga arbetet
• Effekterna av tolkavgifter på effektivitet och rättssäkerhet
• Möjligheten att ersätta mänskliga tolkar med AI och digitala språktjänster
• Konsekvenserna för klientkontakter och deltagande i stödinsatser

Resultaten:

• 80 % uppger att deras verksamhet skulle bli nästintill omöjlig att bedriva med tolkavgifter
• 85 % varnar för att fler skulle avstå från att söka stöd, vilket ökar risken för arbetslöshet och utanförskap
• Majoriteten ser en ökad administrativ börda och fler missförstånd vid myndighetskontakter
• Yrkesverksamma inom socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser varnar för att många inte längre skulle kunna delta i jobbcoachning och stödprogram