Många svenskar saknar rätt stöd för att må bra på jobbet. Det här visar en ny rapport om hälsoläget i arbetslivet, som har tagits fram av Avonova.
Drygt 2 400 svenska arbetstagare medverkar i studien, som även visar att glädje och stolthet har blivit mer viktigt på senare år. Samtidigt läggs mindre vikt vid intresse för arbetets innehåll.
En ny rapport från Avonova visar på mönster i hur svenskarna trivs med sitt arbete. Analysen av så kallade friskfaktorer visar på flera tydliga trender där många känner stolthet, medan upplevelsen av stöd i ligger lägst av de bedömda kriterierna. Intresse och glädje placerar sig däremellan.
– Det här är ett klassiskt mönster när det gäller medarbetares beteende. Människor kan känna stark mening och yrkesstolthet även när stödjande strukturer och relationella beteenden inte håller måttet, säger Alexander Lundberg som är organisationskonsult på Avonova och fortsätter;
– Men i en mer osäker och föränderlig arbetsmiljö blir det här särskilt kritiskt. Stöd och tillit fungerar ofta som den bärande kraft som möjliggör de andra friskfaktorerna, När de här delarna brister riskerar hela arbetsmiljön att bli sårbar.
Alexander Lundberg som är organisationskonsult på Avonova
Intresset för jobbet allt mer sekundärt
Rapporten visar också på ett tydligt skifte över tid. För tio år sedan var intresse den viktigaste parametern för trivsel och engagemang i arbetet. I dag är glädje och stolthet mer avgörande, och då särskilt bland yngre generationer.
– I ett arbetsliv präglat av högt tempo och ökad komplexitet räcker det inte längre att arbeta med intressanta uppgifter. Istället ser vi en utveckling där det är viktigt med emotionella delar som glädje på jobbet och en meningsfullhet kopplad till arbetet, berättar Alexander Lundberg.
Kollegorna antas vara mindre nöjda med jobbet
En tredje återkommande trend i rapporten är det så kallade perceptionsgapet på arbetsplatserna. Här finns nämligen tydliga skillnader mellan medarbetarnas egen syn på arbetet, och hur de skattar kollegornas upplevelse. Den egna upplevelsen rangordnas mest frekvent i spannet 3,1–3,6 på en femgradig skala, samtidigt som kollegornas trivselpoäng oftast hamnar i intervallet 2,2–2,7.
– Det är tyvärr vanligt med en grundläggande negativ syn som framhävs i informella sammanhang på jobbet. Men det här glappet rymmer också en stor utvecklingspotential. Om organisationer vågar ta reda på hur medarbetarna faktiskt har det, skapas förutsättningar för gemensam förståelse och att fånga upp tidiga signaler på ohälsa, avslutar Alexander Lundberg.
Om rapporten
Rapporten baseras på svar från drygt 2 400 yrkesverksamma personer i olika branscher, med syfte att ge en samlad bild av arbetsmiljö, hälsa och belastning i det svenska arbetslivet under 2025. Grunden är PSQ (Psykosocial Kompass), en kartläggning som fångar fyra så kallade friskfaktorer: intresse, glädje, stolthet och stöd.
