Svenska företagsledare måste agera för att komma ikapp i AI-utvecklingen

Nordiska företag fortsätter att halka efter i investeringar i generativ AI.

Endast 37 procent av företag i Norden investerar i tekniken, jämfört med 47 procent globalt visar en ny rapport från EY som även innehåller svar från företag i Sverige.

En möjlig förklaring är att engagemanget från ledningen är lägre i Norden – bara 26 procent av företagen ser vd:n som en nyckelperson i teknikbeslut, mot 49 procent globalt.

Nordiska företag har även en mer försiktig och riskmedveten inställning till generativ AI. Denna återhållsamhet speglas i färre externa samarbeten och en snävare syn på teknikens affärsnytta.

Charlotta Kvarnström, partner och rådgivare inom teknik-, media- och telekommunikationsindustrin på EY

EY:s årliga rapport ”Reimagining Industry Futures” baseras på en undersökning bland företag i 26 länder och kartlägger företagens attityder till framtidens teknik, bland annat Internet of Things (IoT), 5G, och AI. Bolagens satsningar på generativ AI har ökat kraftigt senaste åren, och undersökningen visar att generativ AI är det tredje högst prioriterade området för investeringar i ny teknik, bakom endast ”Robotics & Automation”, samt den bredare kategorin ”Analytics & AI”. Men likt förra årets undersökning visar årets rapport att nordiska företag investerar mindre än sina globala konkurrenter i generativ AI. 37 procent av nordiska företag investerar i generativ AI, en ökning från 31 procent förra året, men tydligt under det globala snittet på 47 procent. Undersökningen visar på flera möjliga förklaringar.

Bland nordiska bolagen uppger endast 26 procent att vd:n är en av de viktigaste beslutsfattarna vid strategiska val kring implementering av ny teknik, långt under det globala snittet på 49 procent. Att generativ AI inte fått ledningens fokus i Norden visas även av att en större andel nordiska företag anger bristen på styrning och riktlinjer som ett viktigt hinder för implementering av tekniken. De flesta bolag tar också hjälp av externa parter för att utveckla användningen av generativ AI i sina organisationer. Men även här ligger nordiska bolag efter. 63 procent av de nordiska företagen uppger att de anlitar extern hjälp, jämfört med 74 procent av företag globalt.

De största hindren för generativ AI enligt företagen själva är budgetbegränsningar, svårigheter med att integrera generativ AI med existerande system, utmaningar med att bevisa affärsnyttan, och brist på kompetens inom området. Budgetbegränsningar upplevs som ett större problem av nordiska företag, där 49 procent anger det som ett viktigt hinder, jämfört med 45 procent globalt. Svårigheter med att bevisa affärsnyttan är även något som upplevs vara ett större hinder bland nordiska verksamheter, som även uppger att den viktigaste prioriteringen kring generativ AI är att utvärdera de förbättringar i produktivitet och effektivitet som tekniken kan åstadkomma.

– Företagsledningar i Norden och Sverige har inte gett generativ AI tillräcklig strategisk prioritet. Styrning och riktlinjer finns inte på plats, och de flesta saknar ett holistiskt tillvägagångssätt där AI-strategin kopplas till affärsmålen. Samtidigt börjar ledningsgrupper vakna upp inför investeringsbehoven och ställer sig frågan om vilken faktisk avkastning på investeringen man egentligen kan förvänta sig. Och allt fler bolag brottas med hur AI satsningar ska vägas mot andra teknikinitiativ. Men viktigast just nu är att nordiska företagsledningar måste börja ge AI den uppmärksamhet det förtjänar, säger Charlotta Kvarnström, partner och rådgivare inom teknik-, media- och telekommunikationsindustrin på EY.

Nordiska företag har en mer försiktig inställning till generativ AI

Undersökningen tyder även på andra organisatoriska problem för nordiska verksamheter i förhållande till generativ AI. Jämfört med sina globala konkurrenter har nordiska företag en mer riskmedveten inställning till utvecklingen av generativ AI. De nordiska företagen anger även till högre grad att företagets riskfunktion är en viktig beslutsfattare i frågor om implementering av ny teknik. Denna försiktiga inställning visas även i att nordiska företag ser färre betydelsefulla användningsområden för generativ AI än sina globala konkurrenter. Nordiska bolag pekar ut skapande av innehåll som det område där generativ AI kommer ha störst betydelse. Det skiljer sig något från de globala resultaten, där mjukvaruutveckling anses påverkas mest av generativ AI.

Trots att nordiska företag framstår som mer riskmedvetna inför generativ AI verkar det inte ligga i nordiska företags självbild att risk och säkerhetsfrågorna har inverkan för innovationstakten. Endast 22 procent av de nordiska företagen anser att utmaningar med säkerhet och regelefterlevnad är ett av de viktigaste hindren för implementering av generativ AI, vilken är något lägre än för företag globalt.

– Den avvaktande inställningen till AI bland bolag i Norden var något vi såg även i förra årets undersökning. Ändå verkar företagsledningarna inte ha lärt sig läxan. Att skapa robusta interna strukturer och kommunicera en strategisk vision som både tillåter och uppmuntrar innovation och implementering av generativ AI borde vara högre prioriterat, säger Charlotta Kvarnström.