Utmaningar i arbetslivet kopplade till kameraövervakning i kommuner och regioner, hållbart lärararbete i socioekonomiskt utsatta områden och hållbar arbetsmiljö vid hörselnedsättning.
Det är några av ämnena för de åtta nya projekt som delar på närmare 30 miljoner kronor från Afa Försäkring, för forskning inom arbetsmiljö och hälsa.
– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad sjukfrånvaro. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Ulrika Hektor, chef för avdelningen Forskning och utveckling, FoU, på Afa Försäkring.
– Forskningen vi finansierar på uppdrag av arbetsmarknadens parter ska komma till praktisk nytta i arbetslivet. Nu har vi beslutat om att finansiera åtta nya intressanta projekt med fokus på olika ämnen och branscher inom alltifrån kameraövervakning i kommuner och regioner, hållbart lärararbete i socioekonomiskt utsatta områden, hållbar arbetsmiljö vid hörselnedsättning och psykosocialt säkerhetsklimat bland anställda inom äldreomsorgen.
De åtta nya forskningsprojekten är:
Utökat mandat för övervakning i kommuner och regioner – implikationer för arbetslivet
Kommuner och regioner föreslås att få utökat mandat och ansvar för kameraövervakning för att förebygga brott och upprätthålla allmän ordning. Det kan bidra till en ökad säkerhet och trygghet för särskilt utsatta yrkesgrupper, verksamheter och platser, men det innebär också utmaningar relaterade till kompetens och resurser.
Jan Canbäck Ljungberg, Göteborgs universitet, får omkring 4,7 miljoner kronor för att studera kommuners och regioners övergripande förutsättningar, behov och utmaningar kopplade till kameraövervakning.
Projektet ska bidra med kunskap om möjligheter och utmaningar med kameraövervakning, för att öka trygghet och säkerhet inom verksamheter som skola, sjukvård och kollektivtrafik.
Att främja ett hållbart lärararbete i socioekonomiskt utsatta områden
Antalet anmälningar av allvarligt hot och våld i skolan har ökat kraftigt och lärare i fritidshem är särskilt drabbade, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden. Antalet stressrelaterade sjukskrivningar och sjukfrånvaro relaterade till olyckor eller brister i arbetsmiljön ökar för denna yrkesgrupp.
Helena Ackesjö, Linnéuniversitetet får runt 2,8 miljoner kronor för att studera vilka de mest frekventa förekommande riskerna för yrkesgruppen är och hur de kan hanteras och förebyggas för att göra yrket fysiskt och psykosocialt hållbart.
Projektet förväntas bidra med detaljerade kunskaper om arbetssituationen för lärare i fritidshem nationellt och i socioekonomiskt utsatta områden. Det ska ge svar på hur skolledare kan organisera arbetet för att främja en bra arbetsmiljö och god arbetsrelaterad hälsa.
WorkHear – hållbar arbetsmiljö vid hörselnedsättning
Hörselnedsättning är ett globalt hälsoproblem och omkring 800 000 personer i det svenska arbetslivet har hörselnedsättning, vilket motsvarar runt 14 procent av landets arbetstagare. Det finns relativt lite forskning om vad som karaktäriserar en hållbar arbetsmiljö för personer med hörselnedsättning.
Sarah Granberg, Örebro universitet, får närmare 4 miljoner kronor för att forska på och öka kunskapen om arbetsmiljöns roll för personer med hörselnedsättning.
Syftet med forskningsprojektet är dels att utforska hur arbetstagare med hörselnedsättning upplever fungerande arbetsmiljöer ur ett hörselperspektiv, dels vad arbetsgivare upplever som betydelsefullt när det gäller organisation av arbetsmiljön i relation till målgruppen. Resultaten förväntas leda till fördjupade kunskaper om arbetsmiljöns betydelse för att förstå hur arbetsmiljön kan organiseras på ett hälsofrämjande sätt ur ett hörselperspektiv.
Digital arbetsmiljö för alla – riktlinjer och policyrekommendationer för delaktighet vid hörselnedsättning
Hörselnedsättning ökar risken för förtidspension och sjukfrånvaro. Forskning om hur digitala arbetsmiljöer påverkar anställda med hörselnedsättning är begränsad, trots att ny teknik kan skapa både möjligheter och risker. För att främja mer inkluderande arbetsmiljöer är det viktigt att forska vidare om detta.
Erik Marsja, Linköpings universitet, får närmare 3,4 miljoner kronor för att utforska området mer. Genom att undersöka hur personer med hörselnedsättning upplever den digitala arbetsmiljön, kan specifika hinder och effektiva strategier identifieras.
Projektet förväntas ge ny kunskap för att utveckla policyrekommendationer och praktiska riktlinjer för digital kommunikation, som tar hänsyn till utmaningar för anställda med hörselnedsättning och hjälper arbetsgivare att förbättra delaktighet och utforma en mer inkluderande arbetsmiljö för alla anställda.
Patientutbildning och träning jämfört med kirurgisk denervering vid smärtsam artros i handled eller fingerled: två randomiserade kontrollerade studier
Handartros kan leda till nedsatt arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Ungefär hälften av alla kvinnor utvecklar handartros under sin livstid. Att hitta metoder som minskar smärta, bevarar rörlighet, har få komplikationer och ger snabb återgång i funktionsnivå och arbetsförhet är därför angeläget.
Elin Swärd, vid Region Stockholm/Karolinska Institutet, får närmare 1,3 miljoner kronor för att forska om kirurgisk denervering är mer effektivt än andra metoder, liksom patientutbildning och ledspecifik träning vid smärtsam artros i handled eller fingerled. Forskningen förväntas visa om dessa behandlingsmetoder ger minskad smärta och ökad patientupplevd funktion samt vilken metod som är mest effektiv.
Hälsosam och skadefri yrkesdebut – långsiktiga effekter av arbetsteknikträning med sensorbaserad biofeedback
Träning och utbildning i arbetsteknik är viktig vid introduktion av ny personal för att förebygga ohälsa och olycksfall. Otillräcklig träning och utbildning bidrar till ungas överrepresentation för arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall. Sensorbaserad feedback kan förbättra inlärning, arbetsteknik, användning och justering av arbetsutrustning och minska dålig fysisk belastning.
Liyun Yang, Karolinska Institutet, får cirka 4 miljoner kronor för att utvärdera långtidseffekter av arbetsteknikträning med sensorbaserad biofeedback, när insatsen görs tidigt i samband med yrkesintroduktionen till vård- och industriarbeten.
Projektet förväntas ge ny kunskap om kort- och långtidseffekter av arbetsteknikträning med sensorbaserad biofeedback i anslutning till yrkesintroduktion i vård och industri. Resultaten kan ge underlag för vägledning om hur arbetsteknikträning kan användas förebyggande inom olika branscher
Åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet för yrkesgrupper som kör bil i tjänsten
Olyckor för yrkesgrupper som kör bil i tjänsten utan att vara yrkesförare kan medföra personskador och även dödsfall. Bristande utbildning, stress, trötthet, arbetsschemats utformning och fysisk diskomfort, som medför felanvändning av skyddssystem, kan öka olycksrisken och bidra till belastningsskador.
Anna-Lisa Osvalder, Chalmers tekniska högskola, får cirka 4,7 miljoner kronor för att utveckla åtgärder för ökad kunskap och förbättrat trafiksäkerhetsbeteende för yrkesgrupper som kör bil i tjänsten. Verksamheter som ingår är personal inom vård och omsorg, hantverkare inom service/bygg samt försäljare inom teknikföretag. Målet är att förbättra planering, körbeteende och korrekt användning av skyddssystem.
Forskningen ska bidra med vetenskapliga insikter och olika praktiska verktyg för hur trafiksäkerhet kan inkluderas i arbetsmiljöarbetet, vilket kan bidra till att minska risken för körrelaterade skador i tjänsten.
Kan ett gott psykosocialt säkerhetsklimat förbättra arbetsmiljön och förebygga sjukfrånvaro hos anställda inom äldreomsorgen i svenska kommuner?
Sjukfrånvaron bland äldreomsorgsarbetare är hög. Höga fysiska och psykosociala krav i arbetet är bidragande orsaker till detta. Ett gott psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) kan vara en framgångsfaktor för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron.
Leticia Januario, Högskolan i Gävle, får närmare 4,5 miljoner kronor för att forska om på vilka sätt PSC kan påverka fysiska och psykosociala arbetsförhållanden och sjukfrånvaro inom äldreomsorgen.
Projektet ska undersöka samband mellan PSC och framtida sjukfrånvaro hos äldreomsorgsarbetare, direkt eller genom att samspela med psykosociala och fysiska arbetsmiljöfaktorer. Studien ska identifiera hinder och möjligheter för att bibehålla eller skapa ett gott PSC inom kommunal äldreomsorg utifrån chefers perspektiv.
Resultaten förväntas bidra till kunskap som kan användas för att förbättra arbetsvillkor och minska sjukskrivningar inom äldreomsorgen.
