Den här veckan presenteras utredningen av regeringens förslag om att offentligt anställda måste rapportera papperslösa personer till Migrationsverket och polisen.
Regeringen kallar förslaget för informationsplikt, men kritiker säger att det i praktiken handlar om en angiverilag.
Här listar Malmö universitet en rad experter som kan svara på frågor om förslaget.
Lärarrollen
Christina Johnsson, lektor i offentlig rätt med inriktning på mänskliga rättigheter vid Malmö universitet.
Kontakt:christina.johnsson@mau.se, 070-295 47 31
”Jag har en lång erfarenhet som forskare inom juridik, men jag har även varit chef vid Diskrimineringsombudsmannen, DO, och kan svara på frågor som gäller mänskliga rättigheter, konstitutionell rätt och diskriminering. Jag kan också svara på frågor när det gäller lärarrollen och dess uppdrag och gränser. Jag undervisar i alla lärarprogram om lärarjuridik och om barnkonventionen och jag har fått många frågor om angiverilagen från lärarstudenter. Det finns en oro som jag ofta får bemöta med rättsliga argument.”
Papperslösas erfarenhet samt socialtjänsten
Jacob Lind, postdoktor vid Malmö universitet.
Kontakt: jacob.lind@mau.se, 070-797 59 45
“Jag har forskat en hel del om hur papperslösa i Sverige upplever sin situation, både under tiden som de har varit papperslösa och efteråt när de ser tillbaka på sin tid som papperslösa under barndomen. Jag har även studerat frågan i Danmark och Birmingham och kan bidra med ett europeiskt perspektiv. Jag kan också svara på frågor om vad angiverilagen kan få för konsekvenser för socialtjänsten. Jag har ett pågående forskningsprojekt där jag gjort enkäter bland barnläkare och socionomer om hur de ser på saken.”
Sjukvårdspersonal
Gunilla Klingberg, professor och övertandläkare vid Malmö universitet.
Kontakt:gunilla.klingberg@mau.se, 070-780 00 44
”Jag kan svara på frågor utifrån tandvårdspersonalens perspektiv. Som vårdpersonal har vi en skyldighet att alltid se till patientens behov och bästa. Och enligt internationella konventioner har vi en skyldighet att säkerställa vård som inte kan anstå och att bemöta personer utifrån ett icke-diskriminerade förhållningssätt. I den rollen kan vi inte ha ett uppdrag där vi ska bedöma juridisk status hos de vi möter eller syssla med angiveri. Om vi skulle tvingas anmäla hamnar vi i konflikt med vår yrkesetik. Det finns även en risk att tilltron till vården påverkas.”
Lotta Wendel, lektor i hälsa och samhälle med inriktning på medicinsk rätt vid Malmö universitet och jurist i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.
Kontakt: lotta.wendel@mau.se, 070-346 39 63
”Som hälso- och sjukvårdspersonal måste du följa en rad skyldigheter som är angivna i patientsäkerhetslagen och i andra författningar. Centralt är att behandla patienten med omsorg och respekt, att vakta sin tystnadsplikt och bygga en förtroendefull relation. Om den föreslagna lagstiftningen blir verklighet kommer den att gå stick i stäv med de här skyldigheterna som vårdpersonalen har. Jag ser en risk att det blir svårt att upprätthålla grundläggande professionsetiska principer om vi skulle få en angiverilag.”
Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.
