Personer med högre inkomster gör också bättre ifrån sig på IQ-tester – men bara till en viss gräns.
Vid riktigt höga inkomster planar sambandet ut och den översta procenten klarar till och med testen något sämre än de som tjänar lite mindre.
Det visar en ny studie från Linköpings universitet som publicerats i tidskriften European Sociological review.
Forskarna har jämfört svensk inkomststatistik med resultaten från inskrivningsprover för värnpliktiga i åldern 18–19 år.
– Den omfattande datamängden gör att vi för första gången kan testa om extremt höga inkomster också har samband med extremt hög intelligens. Till det behövde vi pålitlig data över alla invånares inkomster.
-Vanligtvis saknas inkomstuppgifter för dem som tjänar allra mest, men det har vi här, säger Marc Keuschnigg, biträdande professor vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet och professor i sociologi vid universitetet i Leipzig.
Det finns ett starkt samband mellan kognitiva förmågor, som att analysera och planera, och lön för de flesta människor. Men över en viss nivå försvagas sambandet och högre lön visar inte längre på större förmåga.
Vid en årsinkomst på cirka 680 000 kronor planar skillnaderna ut och den procent som tjänar allra mest klarar till och med testerna något sämre än dem som ligger i inkomstskiktet precis under. Det här är en viktig upptäckt därför att den översta procenten har mer än dubbelt så höga löner som medellönen för de översta 2-3 procenten, enligt Marc Keuschnigg.
På senare år har det varit en stor allmän och akademisk diskussion kring ökande ojämlikhet. I debatten menar de som tjänar mest att de förtjänar sin lön eftersom de har unika förmågor. När det gäller just faktorn kognitiva förmågor hittar studien dock inga belägg för att dem som har toppjobb med extremt hög lön är mer förtjänt av sin inkomst än dem som bara tjänar hälften så mycket.
De flesta medborgare har normallöner som tydligt svarar mot deras individuella intelligens. Det här gäller inte toppskiktet. På samma sätt finns det inget samband mellan intelligens och den olika grad av anseende som yrken som revisor, läkare, professor, domare och politiker har. När lönerna för dem som tjänar mest stadigt stiger i västvärlden kan en allt större del av de samlade tillgångarna komma att fördelas på ett sätt som inte är kopplat till faktorn kognitiv förmåga, enligt forskarna.
