En ny rapport från Digg visar att många myndigheter har utmaningar inom såväl informationshantering som strategisk kompetens kopplat till dataanalys och AI. Utan tillgång till högkvalitativ data riskerar AI-satsningar att bli ineffektiva – och den digitala utvecklingen inom offentlig sektor att försenas.
Sveriges nya digitaliseringsstrategi sätter välkomna och ambitiösa mål för en mer datadriven offentlig förvaltning. Samtidigt har statliga myndigheter i Sverige långt kvar för att nå en sådan verklighet. Det visar en ny rapport från Myndigheten för digital förvaltning (Digg) som är framtagen i samarbete med Högskolan i Skövde.
Få beslut baseras på dataanalys
En vanlig missuppfattning bland myndigheterna är att arbete med data automatiskt innebär att man är datadriven. Men enligt Digg handlar datadrivet arbetssätt om att fatta beslut baserat på analyserade data – något som fortfarande är sällsynt. Endast 15 procent av de statliga myndigheterna har idag både en strukturerad informationshantering och arbetar datadrivet.
En majoritet saknar systematiskt arbete med att använda dataanalys för att följa upp nyttor, särskilt på individnivå. Det visar Diggs nya rapport om myndigheternas digitalisering 2024, där fokus ligger på data och artificiell intelligens (AI).
– Diggs rapport om data och AI är unik. Liknande internationella undersökningar brukar blanda olika nivåer av offentliga verksamheter, studera enskilda fall, eller undersöker inte ämnet på djupet, säger Mikael Berndtsson, docent i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
Risk för ytliga AI-satsningar
Under de närmaste åren kommer många statliga myndigheter att arbeta med frågor kring AI och datadriven utveckling. Båda kräver tillgång till bra datakvalitet, annars kan beslut fattas på felaktiga grunder.
Myndigheternas strategier fokuserar idag mer på tekniska lösningar som plattformar och datalager än på organisationens förmåga att använda data i praktiken.
– Det krävs också satsningar på kompetens och arbetssätt som möjliggör analys och verkligt värdeskapande, säger Magdalena Norlin-Schönfeldt, analyschef på Digg.
Enligt rapporten har omkring en tredjedel av myndigheterna systematiska arbetssätt för att använda insikter från dataanalys i beslut eller i strategiarbete. Majoriteten saknar fortfarande sådant stöd.
– Vi ser ett stort intresse för AI, men många myndigheter saknar de grundläggande förutsättningarna. Utan ordning på informationen riskerar AI-satsningar att ge låg eller ingen effekt och nyttan blir begränsad eller i värsta fall kontraproduktiv, säger Magdalena Norlin-Schönfeldt.
En utmaning är att flera myndigheter börjat använda AI utan att först ha säkrat en god informationshantering. Det innebär att man riskerar att bygga avancerade lösningar på ostadig grund och AI-satsningarna riskerar att bli ytliga.
Samtidigt är det tydligt att AI-området utvecklas snabbt och rapporten pekar på att det fortfarande är tidigt i processen. Myndigheterna befinner sig i olika faser och många har ännu inte hunnit bygga upp den organisatoriska kapacitet som krävs.
Starkare incitament och stöd behövs
Den övergripande bedömningen i rapporten är att datamognaden generellt är låg bland svenska statliga myndigheter. Utöver interna hinder som tidsbrist, ekonomi och kompetensbrist så behövs också tydligare externa incitament för att driva på utvecklingen. Här spelar regeringens nya digitaliseringsstrategi en viktig roll genom sitt tydliga fokus på data- och AI-frågor.
– Med rätt incitament i form av tydliga styrsignaler i instruktioner, regleringsbrev och myndighetsdialoger så kan vi få fler myndigheter att prioritera datadriven utveckling, säger Magdalena Norlin-Schönfeldt.
För att lyckas krävs enligt rapporten inte bara visioner och strategier utan också praktiska förutsättningar. Det handlar om att bygga kapacitet för dataanalys, informationshantering och AI-användning på ett hållbart och systematiskt sätt.
