Arbetslivet står inför stora förändringar när digitaliseringen konstant ökar samtidigt som antalet individer i arbetsför ålder drastiskt minskar.
Det här är en stor utmaning för organisationer som rekryterar och förändrar maktbalansen till arbetstagarens fördel.
Det handlar om stora förändringar inom arbetslivet som påbörjades redan innan pandemin.
– Antalet individer i arbetsför ålder minskar. Fram till 2050 kommer antalet minska med 49 miljoner i Europa. Det här är en jättestor förändring och ställer helt nya krav på företag att ställa om, säger Lena Bjurner, som är vd på Sveriges HR Förening.
Varje organisation behöver tänka till om hur de ska vara relevanta. Det krävs helt nya kompetenser och även nya krav på hur man skapar möjligheter för omskolning.
– Många organisationer kommer att få svårt att rekrytera. Historiskt har arbetsmarknaden varit till arbetsgivarens fördel. Nu förskjuts maktbalansen så att det blir allt mer kandidatens marknad. Arbetsgivarna måste ställa om, men jag märker att många är sena i att fullt ut inse konsekvenserna av det här.
Employer branding blir viktigare för att bli attraktiva arbetsgivare. Förr kanske det räckte med att berätta vad som gör en attraktiv, men det kommer inte att räcka. Idag är allt transparent. Det som är på insidan, syns på utsidan. Maktbalansen har ändrats.
– Framförallt den nya generationen vill bidra till något större än att bara skapa värde för aktieägare. Den nya generationen kräver mer. Det jag gör är något större än att bara tjäna pengar.
Därför måste företag formulera ett syfte med verksamheten som är större än att bara tjäna pengar.
Lena Bjurner
– Det är klart att ett företag ska tjäna pengar, men det räcker inte. Företaget måste kunna formulera ett större syfte. Något som människorna på företaget är passionerade för. Vi vill känna oss trygga genom tillhörighet och meningsfullhet med detta syftet. Det är en mycket tydlig trend idag.
De nya kraven på rekrytering gör att AI-verktyg blir allt vanligare genom hela rekryteringsprocessen
Lena Bjurner anser också att organisationer bör eftersträva mångfald och inkludering vid rekrytering. Lyckas man med det har man större möjlighet att attrahera och behålla den kompetens man behöver.
AI-verktyg används redan idag som praktiska hjälpmedel vid rekrytering, ofta för att förebygga fördomar. Ett exempel är att använda en robot vid anställningsintervjuer. Ett annat att AI utvärderar kandidater parallellt med rekryterande chef. Då kan chefen se hur utvärderingarna skiljer sig åt och se om det kan vara till exempel fördomar som ligger i vägen för ens egen utvärdering.
Den demografiska förändringen gör också att vi behöver arbeta längre och därmed hålla längre. Hälsoaspekten blir viktig.
– Nu gäller det att skapa organisationer där individen mår bra och har hälsan. De som lyckas är de som blir attraktiva, säger Lena Bjurner.
