Höga krav, bristande stöd och en utmanande arbetsmiljö påverkar unga chefers välmående, särskilt kvinnor i ledande positioner.
Ny forskning lyfter fram de tuffa villkoren för unga chefer och pekar på vad som behövs för att stärka deras utveckling.
Samtidigt lyfts hur normer och stereotyper formar unga chefers identitet och ledarskap.
Unga chefer inom den privata sektorn upplever en betydligt sämre arbetsmiljö och välmående jämfört med sina äldre kollegor, visar en ny avhandling av Hanna Irehill, legitimerad psykolog och doktorand vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet. Genom en kombination av en nationell enkätstudie och djupgående intervjuer framträder en tydlig bild av utmaningarna för yngre ledare.
– Unga chefer skattar sin hälsa sämre i form av högre grad av utmattning och lägre vitalitet jämfört med äldre chefer. Sammantaget visar resultaten potentiella riskfaktorer för att unga generellt, och specifikt unga kvinnor, ska trivas och vilja utvecklas i chefsrollen, säger Hanna Irehill.
Förutom att gruppen unga chefer skattar högre känslomässiga krav och mindre organisatoriskt stöd än sina äldre kollegor, rapporterar unga kvinnor särskilt låga nivåer av inflytande och stöd. De skattar också lägre vitalitet än både manliga och äldre kollegor, vilket väcker frågor om könsrelaterade svårigheter i chefsrollen, menar Irehill.
Att bryta normerna
En central del i forskningen är att unga chefer ofta ses som “icke-prototypiska” eftersom chefsrollen traditionellt förknippas med högre ålder, erfarenhet och status. Det är något som bryter mot etablerade normer och i sin tur påverkar unga chefers möjlighet att skapa en stabil identitet som ledare.
– För att överbrygga åldersrelaterade stereotyper och nå acceptans i chefsrollen, testar unga chefer olika strategier och identiteter, såsom att visa ödmjukhet inför medarbetares kompetens till att jobba mycket, säger Hanna Irehill.
En nära kontakt med närmaste chef och kontinuerligt stöd är viktiga faktorer för att unga chefer ska kunna utvecklas och känna sig trygga i sina roller.
– Resultaten visade också att svårigheter för unga kvinnliga chefer verkar etableras tidigt och att utmaningarna kan skilja sig åt beroende på sammanhang, säger Hanna Irehill.
Kunskap om framtidens ledarskap behövs
Trots att unga chefer är en efterfrågad grupp på arbetsmarknaden, delvis på grund av ökade pensionsavgångar, har Sverige den lägsta andelen unga chefer i Europa. Endast var fjärde chef är under 40 år.
Enligt en undersökning från Vision överväger dessutom mer än hälften av unga chefer att lämna sina positioner på grund av bristande stöd och en ohållbar arbetssituation.
– En chef som mår bra agerar mer konstruktivt i chefsrollen, visar större förståelse för medarbetares hälsa och kan vara förebilder när det kommer till hälsobeteenden, säger Hanna Irehill.
Irehills forskning ger både vetenskapliga och praktiska insikter om unga chefer och deras välmående. Genom att betona ålderns betydelse i chefsrollen och koppla den till chefers välmående, fördjupar avhandlingen förståelsen för vilka förutsättningar som unga chefer behöver. Avhandlingen lyfter fram vikten av att tydliggöra roller, erbjuda rätt resurser och stärka mentorskap för unga chefer.
– Parallellt med behovet av att förstå unga chefers välmående har demografiska trender i samhället, såsom exempelvis ökade pensionsavgångar, inneburit en efterfrågan av att rekrytera och behålla chefer, säger Hanna Irehill.
Det är därför viktigt för organisationer att öka kunskapen om unga chefers arbetsmiljö och välmående för att bättre kunna stödja dem i deras roll menar Irehill.
– Trots betydelsen av chefers välmående har det inte studerats i lika stor utsträckning jämfört med medarbetare och mer kunskap behövs, säger Hanna Irehill.
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
