Arbetsmiljön på flygplatser påverkas av ny teknik

Hur påverkar nya tekniska lösningar säkerheten och arbetsvillkoren för anställda på flygplatser?

Hur samverkar olika aktörer och varför är personalens perspektiv avgörande för att tekniken ska fungera i praktiken?

Det är fokus för ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som ingår i ett större FoU-program finansierat av Afa Försäkring.

– Flygplatser står inför en genomgående teknisk förändring med nya tekniker som automatisering, robotisering och AI. Samtidigt saknas idag kunskap om hur de nya teknikerna påverkar personalens arbetsmiljö. Därför forskar vi om detta. Dessutom har flera flygplatser stora problem med personalbrist, så för att locka till sig nya anställda fokuserar de på att förbättra arbetsmiljön, säger Åsa Cajander, forskare vid Uppsala universitet.

Jonathan Källbäcker och Åsa Cajander forskar vid Uppsala universitet om automatiseringens, robotiseringens och AI:s påverkan på arbetsmiljön för markpersonal på flygplatser.

Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, där hon specialiserar sig på samspelet mellan IT och arbetsmiljöer och är just nu aktuell med det pågående projektet Automatiseringen, robotiseringens och AI:s påverkan på arbetsmiljön för markpersonal på flygplatser (TARA).

Fokus på flygplatser och markpersonalens arbetsmiljö

– Bland annat undersöker vi hur införandet och användningen av ny teknik på flygplatser påverkar arbetsmiljön för markpersonal. Vi tittar även på hur olika intressen antingen samverkar med eller motverkar dessa processer, säger Åsa Cajander.

Tekniken skapar både möjligheter och nya utmaningar

Forskningen visar att teknikanvändning på arbetsplatsen är direkt kopplad både till arbetsmiljö och säkerhet.

– Moderna tekniker som avancerade lastband och skannrar förbättrar arbetsmiljön, men kan också skapa nya problem, särskilt om tekniken inte är anpassad efter personalens behov, säger Åsa Cajander.

Vikten av att inkludera personalens perspektiv

Forskarna ser tydliga skillnader i hur chefer och markpersonal uppfattar teknikens värde och utmaningar.

– Det tydliggör hur viktigt det är att personalen involveras tidigt i processen när ny teknik ska införas i arbetet, säger Åsa Cajander.

Komplexa tekniska system med många intressenter

– Vi har noterat svårigheter med att integrera gamla och nya tekniklösningar. Det kan finnas bortåt fem olika applikationer där en och samma aktivitet ska hanteras, berättar Jonathan Källbäcker, doktorand i människa-datorinteraktion, som ingår i forskargruppen.

Detta beror delvis på utmaningarna med att integrera tekniska lösningar, men också på att det finns många olika intressenter – såsom flygbolag, passagerare och nationella och internationella instanser.

– Jag tycker att det mest intressanta med flygplatskontexten är att användbarheten av teknik, arbetsmiljö, och säkerhet är väldigt tätt sammankopplade. Dessutom är införandet av ny teknik väldigt komplext, säger Jonathan Källbäcker.

– För att kunna jobba mot en förbättrad arbetsmiljö, är det därför viktigt att undersöka både användningen av och det upplevda värdet av tekniken utifrån olika rollers perspektiv, säger han.

Samarbete med arbetsmarknadens parter gör forskningen användbar

Forskarna i projektet har haft regelbundna referensgruppsmöten och projektgruppsmöten med representanter från både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, inklusive TYA, Transportarbetarförbundet och Transportföretagen.

– Vi har ett fantastiskt bra samarbete med arbetsmarknadens parter. De har bidragit med relevanta forskningsfrågor, gett återkoppling på projektets resultat och säkerställt att forskningen är användbar för branschen, säger Åsa Cajander.

Så ska forskningen komma till nytta i arbetslivet

– Ny kunskap om hur teknik påverkar arbetsmiljön kan bidra till att arbetsplatser identifierar och hanterar risker och utmaningar kopplade till ny teknik på ett förebyggande sätt, säger Åsa Cajander.

– Genom att belysa teknikens påverkan kan vi även visa på styrkan i att integrera slutanvändarna i olika utvecklingsprocesser.

Får människor med praktisk kunskap om arbetet chansen att i ett tidigt skede påverka teknikens form och integrering, är det möjligt att skapa mer effektiva processer, menar forskarna.

– Forskningen bidrar till att förbättra arbetsmiljön, öka säkerheten och trivseln bland personalen. Det i sin tur ökar produktiviteten och hållbarheten i arbetslivet, säger Åsa Cajander.