AI-forskning om VR- och AR-stöd är något som Erik Billing, forskare på Högskolan i Skövde, arbetat med länge.
I samarbete med Volvo Cars driver han nu ett projekt om hur automatiserat kognitivt stöd påverkar arbetstagares kognitiva arbetsmiljö.
Här berättar han om forskningen och det digitala stöd som tagits fram – och varför balansen mellan teknik och lärande är viktig att ta hänsyn till.
– Många industrier jobbar hårt för att erbjuda allt bättre stöd till sina anställda, och för detta är VR och AR kraftfulla tekniker. Vi har studerat hur stöd och vägledning påverkar montörers egen kompetens, berättar Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi och forskare vid Högskolan i Skövde.
Under två år har Erik Billing, drivit ett projekt om digitala verktyg baserade på förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR) i samarbete med Volvo Cars. Forskarna undersöker hur automatiserat kognitivt stöd påverkar arbetstagares kognitiva arbetsmiljö.
Forskningsprojektet är ett av nio projekt som ingår i det treåriga FoU-programmet Arbetsmiljöeffekter vid automatisering, robotisering och nyttjande av artificiell intelligens, som finansieras av Afa Försäkring.
För mycket vägledning kan hämma lärandet
Projektet pågår i ytterligare ett år, men forskarna har hunnit undersöka en del om hur digitalisering och automatiserade instruktioner påverkar arbetstagares förståelse för sitt arbete, framför allt i en industriell kontext, och kan redan nu se en del preliminära resultat.
– Stöd och vägledning är givetvis viktigt, men mer stöd är inte odelat positivt. I en experimentell studie, där deltagare övar monteringsarbete i VR-miljö, ser vi att tydlig vägledning försämrar deltagarnas lärande och gör att deltagarna glömmer detaljer i monteringssekvensen snabbare än den kontrollgrupp som fått träna med mindre stöd, säger Erik Billing.
Erik Billing bedriver AI-forskning om VR- och AR-stöd inom industrin. Forskningsprojektet finansieras av Afa Försäkring.
– Våra resultat är än så länge preliminära och mer forskning på området behövs, men om resultaten håller kan en slutsats vara att det är viktigt att hitta en balans där man utformar stöd och vägledning vid exempelvis monteringsarbete så att det inte tar över montörernas eget kunnande.
Målet – ett nytt digitalt stödverktyg för arbetsplatser
Digitala arbetsinstruktioner och utbildningsprogram baserade på förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR) används allt oftare i industrin. Verktygen används för att stötta operatörer inom tillverkningsindustrin under exempelvis upplärning och rutinarbete. Digitala arbetsinstruktioner tillämpas ofta i miljöer där även artificiell intelligens och robotisering ökar i användning.
Projektet har redan levererat ett verktyg för utformning av digitalt stöd för arbetsplatser i Sverige, framtaget av Prof. Peter Thorvald vid Högskolan i Skövde i samarbete med Dr. Sandra Mattsson vid RISE. Verktyget är framför allt avsett för arbetsplatser inom tillverkningsindustrin.
– Inom projektet har ett verktyg för utformning av digitala stöd och arbetsinstruktioner tagits fram. En första version av verktyget släpptes i februari 2025 via projektets webbplats, säger Erik Billing.
Arbetsinstruktioner delas in i tre faser
Forskarna ser att det finns anledning att tänka i olika steg, eller faser, när man utformar arbetsinstruktioner. Erik Billing utvecklar:
– Vi har sett att arbetsinstruktioner och stöd som i ett läge är positivt och välbehövligt, i en annan situation kan bli ett hinder. När arbetsinstruktioner utformas betonar vi därför vikten av att tänka i tre faser:
- lärande
- operationellt arbete
- disruptivt arbete
– Med dessa tre faser vill vi betona skillnaden i behov av stöd, beroende var man befinner sig som arbetstagare, är man ny som arbetstagare och behöver lära sig? Kan medarbetaren arbetsuppgifterna och saker och ting funkar? Är det något som krånglar och problem behöver lösas? Beroende på detta kan man behöva olika stöd, säger han.
Använd vissa arbetsinstruktioner med försiktighet vid hög produktionstakt
En annan viktig faktor i det digitala verktyget är takttid. Verktyget ger konkreta förslag på hur arbetsinstruktioner bör utformas givet en viss produktionstakt.
– Tumregeln är att man vid en snabbare takttid bör vara mer försiktig med att införa utförliga arbetsinstruktioner eftersom det lätt uppstår en konflikt mellan att uppmärksamma instruktionerna och att utföra arbetet inom den begränsade takttiden, säger Erik Billing.
