Generativ AI (GenAI) håller på att förändra och påverka det dagliga arbetet för kontorsarbetare i Finland och Sverige.
Det visar datakonsultbolaget Solitas rapport ”Generativ AI i det nordiska arbetslivet”.
Resultaten indikerar att användningen av GenAI-verktyg redan är på god väg i Norden, med Finland som föregångare. Däremot saknar många organisationer tillräcklig utbildning och tydliga riktlinjer för sina anställda.
Solita genomförde undersökningen tillsammans med Kantar Media (Sifopanelen) i Sverige samt Taloustutkimus i Finland. Totalt deltog över 1300 svenska och över 1000 finska kontorsarbetare.
Enligt undersökningen använder 46 % av de finska kontorsarbetarna GenAI-verktyg, jämfört med endast 25 % i Sverige. De främsta drivkrafterna för att använda GenAI i båda länderna är att öka produktiviteten, förbättra arbetskvaliteten samt främja kunskap och kreativt tänkande.
– Generativ AI blir allt vanligare inom organisationer då det ökar produktiviteten, driver innovation och automatiserar arbetsintensiva uppgifter som annars skulle kräva stora insatser. Enligt vår undersökning ser kontorsarbetare i Finland och Sverige tydliga fördelar med GenAI-verktyg, och de förväntar sig att GenAI kommer att påverka deras arbete positivt i framtiden, säger Lasse Girs, Head of Generative AI Enablement på Solita.
Kunskapsbrister bromsar användningen av GenAI
Brist på kunskap är ett vanligt hinder för att använda GenAI. Många av respondenterna vet inte hur de ska använda verktygen effektivt eller anser inte att de tillför värde i arbetet. Noterbart är att 36 % av de finska och 49 % av de svenska respondenterna aldrig ens har försökt använda GenAI-verktyg.
Rapporten lyfter också fram en bristande organisatorisk beredskap. Ungefär en tredjedel av organisationerna har ännu inte etablerat riktlinjer för GenAI-användning. Bland de som använder GenAI uppger 21 % av finländarna och 19 % av svenskarna att deras organisationer saknar riktlinjer, medan 12 % av finländarna och 18 % av svenskarna är osäkra på om några riktlinjer finns. Samtidigt är hälften av respondenterna medvetna om att deras arbetsgivare har infört policyer för GenAI.
Trots dessa utmaningar tror 76 % av finländarna och 84 % av svenskarna att AI kommer att påverka deras arbete positivt de kommande fem åren. AI förväntas omforma arbetsuppgifter, ta över vissa ansvar och frigöra anställda från rutinuppgifter, vilket möjliggör fokus på mer meningsfulla aktiviteter. AI uppfattas inte heller som ett stort hot; endast en liten andel finländare och svenskar oroar sig för att det skulle ersätta dem i deras nuvarande roller inom fem år.
GenAI-kompetens och expertis håller på att bli en konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Enligt rapporten anser hälften av finländarna och en tredjedel av svenskarna att GenAI-kompetens är viktig för nya medarbetare.
– Även om förväntningarna och entusiasmen är höga bland organisationer och anställda är vi fortfarande i ett tidigt skede av GenAI-användning. Bristen på utbildning och vägledning kring GenAI är en betydande utmaning. Det är organisationernas ansvar att driva GenAI-användningen genom att införa verktyg, etablera riktlinjer och etiska principer samt säkerställa att medarbetare utvecklar den kompetens som krävs. Detta ansvar kan inte ligga enbart på medarbetarna, säger Lasse Girs.
Nordiska perspektiv på AI:s roll i samhället
Undersökningen visar också om finländare och svenskar tror att AI kan hantera samhällets största utmaningar. Majoriteten av respondenterna uttryckte tilltro till att AI kan bidra till att lösa stora frågor som hälso- och sjukvård, arbetskraftsbrist, konkurrenskraft och till och med klimatförändringar. Samtidigt finns en stark efterfrågan på mer reglering, där ungefär hälften av finländarna och svenskarna stödjer striktare regler för AI-användning.
Även om respondenterna anser att näringslivet drar mest nytta av AI uttrycks också oro över dess potentiellt negativa effekter på individer och samhället, såsom spridning av desinformation eller ökad cyberbrottslighet.
AI uppfattas som en lösning för många samhällsutmaningar, men respondenterna uttrycker tveksamhet till dess användning i uppgifter som kräver mänsklig empati och känsla. Till exempel är de bekväma med att använda AI för att boka hotellrum, fylla i en deklaration eller skriva en inköpslista, men ser det inte som lämpligt i roller som vän, terapeut eller kollega. De nordiska länderna närmar sig AI på ett pragmatiskt sätt och ser det som en assistent för att stödja vardagsliv och arbete – likt vilket annat effektivt verktyg som helst.
Rapporten i sin helhet kan laddas ner här: https://www.solita.fi/guides/how-generative-ai-is-transforming-nordic-work-life/
Om undersökningarna
Undersökningen i ”Generativ AI i det nordiska arbetslivet” genomfördes av Taloustutkimus i Finland och Kantar Media (Sifopanelen) i Sverige i oktober 2024. Totalt deltog 1 036 finska och 1 335 svenska kontorsarbetare i undersökningen.