Hem Nyheter Coranakrisen ny rapport med unika siffror

Coranakrisen ny rapport med unika siffror

Av Redaktionen

Coranakrisen – ny rapport med unika siffror

Av Sveriges över en miljon företag har mer än 99 procent färre än 50 anställda. I Sverige har dessa små och medelstora företag svarat för 4 av 5 nya jobb sedan 1990. Totalt arbetar två miljoner svenskar i dessa företag. Med det som bakgrund är det förstås helt centralt att dessa företag får rätt förutsättningar om vi ska kunna ta oss ur den kris vi nu befinner oss i. Underlaget till den rapport som Företagarna idag släpper om Coronakrisen kommer från företag som svarat på frågor i vår företagarpanel. Det är en därmed en unik inblick i hur Sveriges små- och medelstora företag i juni tog emot de stödpaket som fanns då både vad gäller innehåll och form. Resultaten manar till eftertanke.

Redan innan Coronakrisen kom hade arbetslösheten i Sverige bitit sig fast på relativt höga nivåer (knappt 7 procent). I kölvattnet av krisen har arbetslösheten ökat markant. Arbetslösheten prognosticerar nu att arbetslösheten fördubblas under hösten. Andra bedömare så som Konjunkturinstitutet spår en arbetslöshet på 11 procent 2021. När konjunkturen så småningom vänder upp igen så riskerar många att fasta i livslång arbetslöshet med stora samhällsekonomiska kostnader som följd.

– En politik som syftar till högre sysselsättning, tillväxt och utbyggd välfärd måste därför inkludera och uppmuntra till jobb- och värdeskapande i småföretag. Ett bättre företagsklimat betyder fler arbetstillfällen, ökat välstånd och nya varor och tjänster som underlättar vardagen för alla, säger Erik Ageberg, socialförsäkrings- och arbetsmarknadsexpert på Företagarna

– Att stöden i så hög utsträckning har uppfattats som krångliga och dåligt anpassade till företagens verklighet borde vara en varningsklocka för regeringen om de menar allvar med att stödja Sveriges företag under denna svåra tid, fortsätter Erik Ageberg

– Undersökningen visar att företagen särskilt efterfrågar sänkta kostnader att anställa som verktyg för att återstarta ekonomin och sysselsättningen. Minskad regelbörda, sänkt skattetryck och att osund konkurrens stoppas är andra centrala områden för att vi ska få den omstart Sverige nu så tydligt behöver, avslutar Erik Ageberg.

Under pågående coronakris (juni 2020) ställde Företagarna frågor till Sveriges små och medelstora företag. Vad de såg som de viktigaste frågorna och reformområdena för en återstart av svensk ekonomi, samt vad de såg för möjligheter och problem med de stödåtgärder som regeringen presenterat fram till dess frågorna ställdes.

Sammanfattning

  • Två av fem företagare (39 procent) uppger att de haft behov av stödåtgärder under Coronakrisen. Tre femtedelar (59 procent) uppger att de inte har haft behov av stödåtgärder under Coronakrisen.
  • Under pandemin har företagen haft behov av att minska personalkostnader istället för att säga upp personal. Det har man gjort genom att använda stöden sänkta arbetsgivaravgifter, Korttidspermittering och utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader. •
  • Företagare beskriver regeringens krisåtgärder som otillräckliga och krångliga. Upp emot hälften (47 procent) av alla företagare uppger att regeringens krisåtgärder inte är anpassade för deras företag.
  • Var tredje företagare har varit rädd för att bli återbetalningsskyldig, vilket sannolikt beror på regeringens otydlighet och kontinuerliga förändringar av stödens villkor i efterhand.
  • De viktigaste politiska frågorna för Sveriges företagare just nu är Företagandets villkor och Sveriges ekonomi.
  • Det område där det är viktigaste att det sker en förbättring inom är enligt landets företagare kostnaden att anställa. Över var fjärde företagare (26 procent) anser att detta är den viktigaste frågan.
Om undersökningen
Utskick till 3 300 deltagare i Företagarnas panel. Första utskick 9 juni 2020; påminnelse 15 juni och 22 juni. Resultatet togs fram 25 juni 2020.

773 svar (varav 738 slutförda): 24 procent svarsfrekvens. Även ej slutförda svar ingår i analys (varje svar sparas).

Urvalet korrigeras så att det liknar den nationella företagarstrukturen, med hjälp av en modell baserad på SCB:s statistik på antal företagare i Sverige. Konkret görs detta genom att korrigerande vikter räknas fram för olika företagsstorlek (antal anställda), kön, ålder och bransch.

Relaterade Artiklar

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Läs Mera >>