I augusti pensionerar sig den omtyckta Tech Data-medarbetaren Anki Knichter. Betyder det att hon nu ska sätta sig på en parkbänk och mata duvor? Svaret är lika kort som självklart: Nej!
Hon har varit med om mycket och sett IT-branschen förändras under de senaste 37 åren. Vi blir nyfikna på att få veta hur hon ser på den utveckling som hon själv har varit en del av. Platsen för vårt möte blir helt naturligt, ska det visa sig, på en golfklubb. Det är en solbränd och avslappnad Anki som möter oss på driving rangen på Stockholm Golfklubb i Djursholm. Det är en annorlunda upplevelse eftersom alla bollar som matas ut landar i den lilla sjön framför oss. Avståndsflaggor guppar på vattenspegeln där boll efter boll landar med ett plask. Tanken infinner sig att detta är en speciell stund, precis som dagens huvudperson är; Speciell.
Det hade kunnat bli en helt annan resa
Efter att vi har slagit varsin hink med bollar förflyttar vi oss upp till golfrestaurangen och tar plats vid varsitt hörn av ett stort bord. Dagen då vi träffas är soldränkt och det är endast några veckor kvar av hennes ordinarie yrkesliv. Det skulle kunna ligga nära till hands att man då blir lite vemodig och nedstämd när ett kapitel avslutas i ens liv. När det gäller Anki stämmer inte det alls. Hon utstrålar glädje och stolthet över det hon har varit med om.
Hur ser hon då på den långa och framgångsrika resa som hon har gjort?
”Det kan ju tyckas tråkigt att jag fastnat i samma bransch (företag) i 37 år men i mitt fall har det bara blivit så eftersom de företag jag under årens lopp varit anställd på (genom uppköp och sammanslagningar), startats av entreprenörer och blivit navet i hela IT-branschen. De har utvecklats och vuxit och förändrats i rasande takt, samtidigt som man har låtit mig som individ växa, prova på olika befattningar och uppgifter för att hitta det som jag velat hålla på med. Det har givit mig en erfarenhet som jag kommer att vara branschen och mina arbetsgivare evigt tacksam för. Vid några tillfällen har jag faktiskt blivit headhuntad och varit på väg bort, men det har alltid slutat med att jag blivit övertalad att stanna kvar och fått något nytt, intressant område att jobba med. Jag ångrar inte en dag av de 37, intensiva, stressiga, härliga åren”, svarar hon med glädje och stolthet i rösten.
Faktum är att det hade kunnat bli en helt annan resa i yrkeslivet för när vi frågar henne om vad hon ville bli när hon var liten får vi följande svar.
”Jag ville bli neurolog och när jag var 15 år gjorde jag ett yrkestest. Det visade sig att jag hade den noggrannhet som behövdes men jag behövde också gå mattelinjen. Jag och räknestickan (för er som minns) kom helt enkelt inte överens”, säger hon och skrattar.
”Jag har inget emot matematik men jag har betydligt lättare för språk. Det var en av anledningarna till att jag valde Humanistisk linje istället. Läste engelska och tyska och idag talar jag fyra språk flytande på affärsnivå”, fortsätter Anki.
Det skulle bli en genomresa
Hon är född och uppväxt i Helsingfors. Studerade på en översättar- och tolkhögskola i Åbo. Hon sommarjobbade flera år i rad på en resebyrå. Teknikintresset har alltid funnits där – som liten gillade hon att skruva ihop Mekanogrejer, meka med cykeln och bygga lådbilar med kompisarna i villaområdet som främst var grabbar.
År 1974 tog hon studenten i Helsingfors och språkintresserad som hon är satsade hon på att utbilda sig till Diplomtranslator. En finsk titel som kan översättas till certifierad översättare. Det var en tuff intagning där endast 18 platser fanns tillgängliga per år. Hon är en noggrann person och därför valde hon att flytta till Linz i Österrike i ett år för att träna upp sina språkkunskaper i tyska. Under det året arbetade hon på kontoret på ett varuhus. Tillbaka i Finland lyckades hon få en av de eftertraktade utbildningsplatserna.
En äldre syster hade tidigare flyttat till Sverige. År 1978 och nyutexaminerad åkte Anki över Östersjön för att jobba och bo hos sin syster. Hon började på Sunds Defibrator, som tillverkade utrustning för tillverkning av olika typer av Plywood. Det var bara tänkt som en tillfällig vistelse i Sverige men livet ville annorlunda.
Många roliga minnen att tänka tillbaka på
När hon sedan headhuntades till företaget Kontorsutveckling blev det början på en lång och framgångsrik karriär inom IT-branschen även om begreppet IT ännu inte hade sett dagens ljus. ADB- respektive Data-branschen var de vedertagna namnen.
Hon har uppenbarligen förmågan att se möjligheter som plötsligt dyker upp. Att våga sig på nya utmaningar. Även om Anki berättar att hon i grunden tillhört samma företag som sedan har utvecklats genom uppköp och fusioner blir det tydligt att hon har arbetat med en mängd olika saker. Hon har bland annat varit produktchef, jobbat med grafisk design och inhouse produktion och nu avslutar hon karriären med en flerårig period som Marketing Project Manager på Tech Data.
”Den 16 maj är en speciell dag för mig. 16 maj 1983 började jag på Kontorsutveckling och fredagen 16 maj 2008 fick jag en guldklocka för lång och trogen tjänst. Det var också sista dagen på Scribona för Tech Data hade köpt upp oss och på måndag skulle vi checka in på Fagerstagatan och ett nytt spännande kapitel i mitt yrkesliv påbörjades”, berättar Anki.
”De två jobben jag sökte fram till 1983, fick jag, efter det har det bara rullat på”, fortsätter hon.
Hon säger det lugnt och mer som ett konstaterande. Det skulle kunna uppfattas som kaxigt och drygt men sådan är inte Anki. Däremot har hon mycket skinn på näsan och är inte rädd för att ta plats. Ett av många positiva exempel på det är när företaget hon jobbade på precis fått en så kallad ordbehandlingsmaskin och hon arbetade med framtagning av offerter. Hon såg snabbt att flera arbetsmoment upprepades om och om igen. Hon tog då fram en lösning som rationaliserade bort onödigt merarbete.
Anki gräver vidare i minnenas arkiv och berättar bland annat om när hon arbetade med att skapa drivrutiner med svenska tecken för skrivare, översatte en amerikansk ordbehandlingsprogramvara och ansvarade för anpassningen av dokumentationen till svenska förhållanden med mera.
Ryska förhandlingar
Ett annat minne som dyker upp är när hon och en kollega var i Moskva i början av 80-talet för att genomföra förhandlingar om en möjlig affär.
”Det var tydligt att vi var både avlyssnade och övervakade. Varje gång vi försökte att träffa någon på tu man hand för att lära oss lite om deras vardag dök det upp någon som stoppade det samtalet. Vi hade en dedikerad privatchaufför som alltid körde oss när vi skulle någonstans. Det kan låta lyxigt men avsikten var att de då hade koll på var vi var någonstans. Vi ville besöka det kända varuhuset GUM vid Röda Torget. Det var inte ok enligt vår chaufför men efter några dagar så lyckades vi tjata till oss ett besök där. Jag förstod sedan varför de inte ville att vi skulle besöka varuhuset. Det var inget hemligt där men det blev tydligt hur fattigt det var. Det fanns flera avdelningar men de flesta hyllorna gapade tomma. Där det fanns varor var det likadana produkter hyllmeter efter hyllmeter. Jag minns bland annat att det på en avdelning fanns hur många gröna gummistövlar som helst. Jag minns också att jag ångrade att jag inte köpte ett par för på den här tiden fanns det ingen snöröjning i Moskva och varje gång vi gick ur bilen så fick vid pulsa fram i ett par decimeter snö”, berättar hon med ett leende.
Har inte känt sig ifrågasatt
Vi har vid tidigare intervjuer med tjejer i IT-branschen fått höra olika berättelser om att det kan vara tufft att vara kvinna inom IT. Vilka är Ankis erfarenheter frågar vi.
”Jag har kanske varit lyckligt lottad som kvinna för mina arbetsgivare har sett min potential och givit mig chansen att få prova på nya saker i en annars så mansdominerad bransch. Generellt sett har jag inte känt mig ifrågasatt för att jag är kvinna. Tyvärr finns det några undantag. Bland annat minns jag en gång när jag blev extra testad på mina kunskaper i samband med att vi skulle göra en demo. Det var tydligt att det berodde på att jag var tjej”, svarar hon eftertänksamt.
När vi nu har förmånen att ta del av hennes gedigna och mångåriga karriär inom IT kan vi inte låta blir att fråga vad som, enligt henne, har betytt mest för branschen under hennes yrkesbana.
”Oj, det finns så många händelser att lyfta fram! Om jag ändå ska välja en sak får det nog bli när IBM:s PC lanserades 1983. Det blev starten på en sanslös utveckling avseende bland annat arbetssätt, effektivitet och flexibilitet. För min personliga del är det att jag har fått vara med, som den första anställda, på en lång resa med ett svenskt börsbolag och fått jobba med dom bästa kollegorna i branschen”, säger Anki stolt.
En beundransvärd yrkeskarriär avslutas nu men vi läser mellan raderna att hon kan tänka sig en fortsättning på konsultbasis och på deltid. Besöken på golfbanor och i bowlinghallen (Anki är aktiv i Djurgårdens Bowlingförening) kommer definitivt att bli fler. Duvorna vid bänken får andra mata.
Vi önskar Anki Knichter all lycka framöver oavsett vad hon väljer att engagera sig i.
Privat
Namn: Anki Knichter
Ålder: Fyller 65 år i augusti
Bor: Mälarhöjden (Söder om Stockholm)
Familj: Sambo sedan 20 år
Intressen: Golf, Bowling, Göra saker tillsammans med sambon
Senaste bok: Innan molnen kommer av Mari Jungstedt (Oftast ljudböcker i bilköerna)
Favorit TV-serie: Borgen (Dansk politisk thriller Keeping Faith (Brittisk dramathrillerserie om advokaten Faith)
Favoritmat: Asiatiska köket
Önskeresa: Vill åka till Sydafrika för naturen, människorna och golfens skull
Antal devices: 10
